En härligt fartfylld bild! Marianne Hanssons hundar provhoppar helt spontant fälttävlanshinder.

... i den yviga debatten om kvastar och goda exempel... Inga fler kommentarer släpps fram - oavsett innehåll. När folk börjar upprepa argumenten är det dags att sätta punkt! Ämnet är urmjölkat intill utmattningens gräns. Den här bloggen ska handla om collie - och allt relaterat, precis som colliebloggens profil säger. Inte verkliga eller inbillade oförrätter eller annat trams. Alltså collie - den vackra, kloka, fina.

Lite sans och måtta skulle man väl önska alla och envar just nu... Ändå sitter Yours Truly och samlar sig till ett kreativt raseri! Hur så? Jo, det är den pågående rasförstörningen som gror i sinnet, och då främst förhållandet inom collie (fast det finns fler exempel, dansksvensk gårdshund, och - tidigare) västgötaspets - för att nu nämna några fler). Dessa fina hundraser som aldrig tillåts att vara trygga i kärleksfulla händer. Det är en förvirrande och dyster värld präglad av utsatthet, förstörelseshot, ifrågasättanden av framgångsrika uppfödare, missriktade hälsoinitiativ, valhänta försök till standardingrepp, slapphet och (alltför?) stort överseende från SKK:s sida. Fast väl inte särskilt länge till... Traditionen hur man ska bete sig i collievärlden har gått i putten! Rasen har funnits på Sveriges karta i drygt 120 år, alltså förhållandevis lång tid... Mer än ett århundrade av ständiga förändringar, inget riktigt bra förhållningssätt har fått vara i fred tillräckligt länge för att sätta sig ordentligt, modellen från utlandet har ingen allmän acceptans... Först pionjärtiden runt sekelskiftet då entusiasterna slet i yrvaken fröjd, därefter upphöjelse i SKK:s tidskrift som en lämplig sällskapshund för sådana hundvänner som icke jagade, då collien ""var till så godt som ingen fara för det nyttiga vilda..." Good-will i samband med försöken som sanitetshund... Anslutningen till Svenska Sällskapshundklubben med efterföljande förvirrning och stridigheter... Slutligen(?) hemvist i nybildade specialklubben SBK. Men så kom Lassie-febern... Rasfolket trevade sig fram... Populationsgenetiker fick med tiden stort (för stort?) inflytande. Rasen lever nu en bisarr tillvaro med svåra ärr från senaste decenniets hårdhänta och avelsspärrande regler. Två fraktioner strider, den ena vill ha oförändrad organisationstillhörighet, den andra söker förändring... Första försöket gjordes redan 1980.. Det står nu och väger... Men ännu har frågan ej vitaliserats centralt! Borde vara på tiden, för det pågående dödgrävandet leder ingen vart. I brist på annat förs ett skyttegravskrig inom s k sociala media. Inget tillfälle försätts för att ytterligare fördärva miljön inom rasen... Man får en kosmisk vision av vanemissbrukare som smyger upp om mornarna för att ta del av nya gräsligheter... Collievänsbloggen har gjort en pudel, men vad hjälper det? Invektiven har flyttat till ett slutet rum, ett forum där inloggning krävs. Många inlägg handlar inte om rasfrågor, utan är olika påhopp - ingenting är heligt! - namngivna personer, handel och vandel nagelfars och hängs ut... Enligt uppgift förekommer min ovärdiga person frekvent, kallas för fru Högman… på ett otrevligt sätt - eller "den andra bloggen" i raljerande ton, anklagas för att ljuga och för att ha rent allmänt fula åsikter... För en utanförstående låter det som ordblinda psykopater som riskfritt kan härja, en orgie i smaklösheter! På ett vis är det bra att smörjan kommer upp i dagen! Ger man folk tillräckligt långt rep så hänger de sig själva...Hur kan detta pågå?Vad är meningen? Tyvärr ger gyttjebrottningen rasen fortsatt dåligt rykte, alltför mycket energi går åt till försvar mot destruktiva krafter, folk målar in sig i hörnor... It´s just not cricket! *Vad som fattas, som jag ser det, är ett bra ledarskap - det behöver inte vara någon i styrelsen. Men varje ras mår väl av att vara i kärleksfulla händer, att ha någon eller några eldsjälar som lyfter rasen; en Bosse Nyman inom schäfer, en Dan Ericsson (skotsk terrier), Tommy Östman (pudlar), Inga Kahlman i Finland (västgötaspets)... Alltså dessa sällsynta genier som i kraft av talang och vision och skicklighet visar vägen; se vad fina hundar jag har/föder upp/visar! Vår ras är just så här rolig/spännande, intressant... Det är de gudbenådade människorna som inspirerar och får efterföljare - collien väntar fortfarande på The Good Example!

Varsågoda - här kommer ett ljus i mörkret! - Hartwell´s One-In-A Million - otroligt passande namn, tilltalas "Bianca", hänsyftande till hennes färg. "Bianca" är den italienska formen av franskans Blanche som betyder "vit", också "ljus" och "skinande", samt det germanska namnet Blanka, som betyder "vitt ljus".

Far: Brilyn Touch of Black, mor: Silverskogens Candle In the Wind. Uppfödare: Susannah Sitho, Kennel Hartwell's.  

Bianca är inte bara skön att se på utan också modig och klok, enligt lyckliga ägaren AnnLotta.

   Här är en del av det utlovade katalogutdraget från den första utställningen i vårt land. Vid ett sammanträde i H.M Konungens Jaktklubb 1883 framställdes ett förslag, att klubben skulle ta initiativet till en hunduställning. Motiveringen var mångordig men välgrundad, och bl.a framhölls om hunduställningar, att "den täflan, som genom dem framstår att framvisa något vackert och framstående, eger en stor eggelse, inte minst för djuruppfödare." Förslagsställaren i jaktklubben ville att hundutställningen skulle arrangeras i samband med det allmänna lantbruksmötet tre år senare.

Så blev också beslutat, en kommitté tillsattes med dåvarande kronprinsen, sedermera konung Gustaf V som ordförande. Den 16-18 juli utställdes i Kavalleri-Etablissementets stall och ridhus på Ladugårdsgärde i Stockholm i allt 444 hundar. Stövarna dominerade helt, men vall- och sällskapshundar uppgick till 130. Kungahuset deltog med liv och lust. Kronprinsessan ställde ut en ryskfödd mops, Kronprinsen ställde ut en långhårig hönshund samt två collie.

Inalles deltog sju collie och det är mig veterligt första gången som collie nämns med sitt nuvarande rasnamn, om än med något säregen stavning - skotsk fårhund (s.k. collier).

Ja, det kan man fråga sig! Den här vackra karaktärsstudien tillhör Quelle Del Jazz di Cambiano, äg D Redeker. Det finns bara ett ord som täcker: Sublimt!

Tveksamheter från SKK:s sida om de av SBK framtingade reglerna för MH fanns redan från början. Så här sa vd Ulf Uddman på SBK:s kongress 2001 (bandat anförande):Mentalbeskrivning/MH*Efter beslut av Centralstyrelsen (CS) ska brukshundar från och med nästa år ha krav på MH på föräldrar födda efter 1 januari 2000 för att få registrera en valpkull, gäller ej utländska hundar. Frågan om collie är bordlagd. Enligt Uddmans personliga bedömning kommer CS att ta beslut om MH även för collie. MH-kravet kommer därmed att omfatta samtliga brukshundar. Vad är det då som CS haft synpunkter på? Jo, det är om Brukshundklubben klara av att genomföra MH i hela landet, året om? Ulf Uddman vädjade till alla goda krafter att hjälpa till.*- Klarar ni inte det här så kommer inte era uppfödare att kunna registrera sin valpkullar. Många uppfödare kommer att drabbas. Om vi hade haft den här regeln förra året hade 1000 schäfrar inte blivit registrerade. SKK menar att vi tjänar våra raser allra bäst genom att se till att de har en hög registreringsfrekvens. *– SKK har under åren haft många hälsoprogram för olika raser. Genom information, utbildning, opinionsbildning har vi haft en stor andel av uppfödarna med på oss och kan nu visa på väldigt bra resultat. Enligt Ulf Uddman har man nu en situation, framför allt med collie, där SKK kommer att tvinga på ett krav och där man inledningsvis inte har en majoritet av uppfödarna med. *- Vi får se hur det har slagit ut när resultatet utvärderas efter 5-10 år. De många mentalprogram som funnits inom SBK; korningar, karaktärsprov, MUH, etc, har medfört att många goda avelsdjur har slagits ut eftersom de inte passat de uppsatta målen. Frågan som CS har ställt är: har man med alla dessa program fått bättre brukshundar? Nu går man ännu hårdare fram. Dessa aspekter har funnits med när man varit tveksam till de krav som riktats.*PS Läs även dagens inlägg på ulvusbloggen under rubriken "När man ändrade på allt"!

Steadwyn Black Hope ´N Glory 5 veckor***I could have been someone So could anyone You took my dreams From me when I first found you I kept them with me babe I put them with my own Can't make it all alone I've built my dreams around you (Fairytale of New York MacGowan/Finer)