Senaste inläggen

Av Lisbeth - 25 juli 2009 14:58

Så här skriver Anja om förverkligandet av sin länge närda dröm:

- Det blev fantastiska dagar att ha i minnet, trots regn och rusk både torsdag och fredag, då vi hade alla aktiviseringsgrenarna som spår, lydnad, rallylydnad, agility och fårvallning. Men dessa folk är tåliga minnsann. På fredag förmiddag, eftermiddag var det tävlingar i alla dessa grenar. Därefter även hur man fixar sin collie både vardagsfin och fin till utställningsringen. Även ringträning med tips att få sin hund att visa sig från den bästa sidan. På kvällarna avnjöt vi fantastiska rätter i form av gemensamt knytkalas i lilla Flästa byns stora klubbstuga. På lördag bjöds en god porterstekmiddag, tillagad av Maggan Forsman och Ann-Marie Lindh med lika god efterrätt till självkostnadspris.

- På lördag morgon sken solen till vår glädje. Prisutdelningen från fredagens tävlingar startade dagen med efterföljande utställning dit 46 collie var anmälda. Det var en fröjd att se alla mina STEADWYN hundar med sina ägare, gammal som ung, först ta del i träning med olika aktiviteter på torsdag och sen i örsregnet på fredag ställa upp att tävla och lördag ställa ut.

- Vilket fall som helst initiativet av mig att ordna en sån här fulltäckande kennelträff blev mottagen med otroliga lovord. Vill understryka att alla mina goa valp/hundköpare som ställde upp gjorde ett hästjobb minnsann. Tack vare dem och deras insats blev dagarna så lyckade.

- Summeringen är att det blev oförglömliga dagar och att Steadwyns ägare kunde knyta massor av kontakter med varann, som var mitt huvudsyfte.

Det var flera Steadwyns även från Norge, Danmark, Finland och Sverige naturligtvis.

Ytterst glad är jag att jag äntligen gjorde verklighet av min mångåriga dröm .

Vilket gensvar det blev också. Drunknat i alla tackmejlen, skriver en glad Anja Ejerstad

ANNONS
Av Lisbeth - 23 juli 2009 15:40

Madeleine Lund har gjort ett antikvariskt fynd, nämligen boken SVENSKT RASHUNDSGALLERI .Här visas mycket av tidigt 30-tals svenska hundvärld för uppfödare som intresserar sig att forska i det förflutna. Ett gediget verk på 500 sidor, väger 3 1/2 kilo, inbunden i grönt läder. Tryckt 1940. Redaktör den store kynologen greve Mårten Kalling. Mängder av foton tagna av bl.a dåtidens hundfotograf Uno Friberg.Om collien nämns ännu inget om brukshund. Däremot "att den är icke motståndskraftig mot valpsjuka..."

ANNONS
Av Lisbeth - 19 juli 2009 22:14

Var på utställning i helgen, på ett sportfält i Köping. Inte så trångt men ändå höll man uppsikt... vi kryssade försiktigt mellan ringarna, mina små västgötaspetsar och jag. Det var många stora raser med lite småfarligt rykte; 33 rottweiler, 25 cane corso, 12 dogo argentino... dessutom var det tydligen en american staffordshire special på området, vi såg en skylt med Am Staff och många imponerande bredmynta hundar. De var fromma som lamm... Aktar dock mina hundar noga för att komma i närheten!
Men inget gurgel, morr eller minsta incident från de hundar som media skulle buntat ihop som kamphundar..
Så hamnade vi vid vår ring, efter en stund upptäcktes collieringen tvärs över gången! Var precis på väg att gå och kika då rammelbuljong bröt ut, tre eller fyra collie brakade ihop – tussarna yrde men ingen blodvite uppstod. Jag blev så paff för jag har aldrig sett collies på detta vis.
Collie fick vara för mig den dagen. Det var liksom inte läge att gå dit... Eller var det bara en dum tillfällighet?

Av Lisbeth - 15 juli 2009 12:07

Ur historikens djup framkommer följande:Frågan om collies specialklubbstillhörighet (liksom flera andra SBK-rasers; schäfer, dobermann...) har varit på tapeten flera gånger under årens lopp. Bl.a årsmötet 1980 då frågan lite diffust bordlades och utmynnade i beslut om en medlemsenkät. Vad i övrigt är får väl ni andra fylla i, ni som var med...

Av Lisbeth - 7 juli 2009 17:09

För medlemmar i en rasklubb brukar klubbens tidning vara efterlängtad. Två publikationer damp ner i brevlådan - Colliebladet resp SkotteNytt.




Här finns många likheter; båda har somrigt blått som layout-tema och är klubborgan i rasklubben för respektive ras. Collieklubbens 1000 medlemmar får en tidning på 20 sidor, den betydligt mindre Skottefederationen, 250 medlemmar, ger ut en tidning med 28 sidor. Jag kommer att skriva om SkotteNytt på skottebloggen, men kan konstatera att de två rasklubbtidskrifterna har ett mycket olikartat innehåll. Nu kan någon ironisera över att raserna i sig är olika med skilda ursprungsanvändningar. Men det var inte DEN skillnaden som menas!




Det senaste numret av Colliebladet är uteslutande inriktat på temat Collie Kan - alltså enbart iofs trevliga artiklar och intervjuer med collieägare som gör saker med sina hundar; agility, utställning, lydnad, rallylydnad, vallning, bruks, freestyle, jakt(!). Jag skulle kunna tänka mig att det är mycket annat som skulle kunna intressera en läsare; rasen, historik, kända hundar/uppfödare inom och utom Sverige, pälsvård, kåserier, krönikor, uppfödning, utställningsregerat, utlandsnytt... Alltså ungefär det som finns i skottetidningen.




Båda raserna är klassiska brittiska raser med Skottland som ursprung. Båda är världsraser, kända och älskade sedan hundra år. Det finns en likhet till - såväl skotten som collien minskar oroväckande i vårt land, för den skotska terriern är det en jämn avsmalning i reg statistiken; från c:a 100 registeringar 1991 till 56 nyregistreringar förra året. För colliens del däremot är det fråga om fritt fall: under samma årsperiod har collien minskat från 1600 till 550 per år. Man kan fundera på vad detta senare beror på? Sedan colliebloggen startades för ett kvartal sedan har det kommit minst ett 50-tal mail eller kommentarer från uppfödare och andra som slutat med collie eller funderar på att sluta. Varför? Jo, alla betygar sin kärlek till collie och sin ledsnad över den utveckling som skett i vårt land, eller avveckling är väl rätta ordet. Dessutom står man inte ut med "stämningen" i klubben, trakasserier mot oliktänkande och annan mobbing.


Skottefolket har uppenbart trevligt med sina hundar och sin lilla förening. Motsvarande för collie upplevs som om medlemmarna bara välkomnas och accepteras om under förutsättning att Collie Kan. Som nybliven medlem blir man lite fundersam. Hoppas att jag har fel...

Av Lisbeth - 5 juli 2009 23:24

Denna fina bild från Annicas senaste kull, sköna blomsterflickan "Zina" 7 månader - A'palos The One And Only Tintomara. Tänk vad gärna man skulle vilja ha en collie...

Av Lisbeth - 2 juli 2009 20:32

Bolla di sapone Nera di Cambiano 3 cert 3 x res.cacib, BIR







Helst skulle man vilja skildra en seriöst strävande rasklubb vackert och såsom den är, vilket inte alltid är lätt att förena...







Som nu i nedanstående tänkvärda exempel:







Ett CS-protokoll från CS i år tog upp möjligheterna med att använda utländska hanar i avel. Det här är lite kluvet... Dels gör alla tvingande krav och selektioner att utbudet på avelshundar minskar med hemsk hastighet, dels finns det starka önskemål att öka genpoolen. De här både syftena kolliderar... Ett ökat internationellt samarbete både inom EU och hunderiet är av lätt insedda skäl nödvändigt... Alltså måste möjligheterna finnas att söka nytt blod, utan alla "våra" restriktioner. Kan man tänka.







Den önskade parningen med Int It Ch JWW XtraordinarioXia di Cambiano, top collie in Italy -08 och den svenskägda fina tiken Bolla di sapone Nera di Cambiano var uppenbarligen en nagel i ögat för en viss grupp av collieägare/uppfödare, SCK ska vi inte tala om... När tikens ägare sökte dispens för att kunna använda hanen blev resultatet ett vasst brev från SCK till CS. Eftersom SCK självklart nekade om inte hunden gick MH, likaså SBK-RUS. SKK följde SBK... till att börja med. Hunden var hd A, cea fri, champion - dock saknades MH - ett test som alltså inte finns utrikes. Här ville man att hanen skulle göra ett MH innan avresa från Sverige, dvs dagen efter WWshow. Alla vet hur hopplöst svårt det är att hitta en plats inom 50 mil hemifrån på ett MH = snudd på omöjligt. Och tar man verkligen främmad hund och går skrämsel"prov" direkt hur som helst. Hur schysst mot hunden är det? Ägaren bor 250 mil bort och är inte intresserad, en hund måste ha tid att landa, lära sig språket, kunna komma på inkallning...







Tikägaren "överklagade" och hävade det glasklart uppenbara: "Är det enligt reglerna ok att åka till Italien och använda hunden, men inte få använda honom när han var här en kort tid före WWshow, då måste det vara fel."







Skrev detta till SKK/VD som kallade in presidiet och fick klartecken.







Presidiet ska ha all heder av att man lät förnuftet råda och satte sig över bokstavstroende tolkningar av regler i en situation som regelmakarna aldrig förutsett.. Man skulle kunna tro att collieklubben vore glada och uppmuntrade införseln av nytt och förstklassigt avelsmaterial i den ras man utger sig för att omhulda. Samt uttalar sitt stöd till de människor som lägger ner tid, pengar och en massa uppoffringar på just detta....







Vad är meningen? Skiljer man på folk och folk...

Dumhet, liksom konstnärsskap, slår ibland blint.

Av Lisbeth - 29 juni 2009 09:59

(Hund och person på bilden har inget att göra med nedanstående)

Vem ska få döma på utställning? Frågan är intrikat nog, ras- och specialklubb ska säga sitt. Många gånger fungerar det alldeles utmärkt, klubbarnas styrelser är kunniga och ansvarsfulla. Ibland får man dock en känsla av att kompetensen brister både här och där... Styrelsen har fått på tok för stor kostym och tar sig friheter, det är mycket subjektivt tyckande; inget är för litet eller för småttigt för att man inte ska lägga sig i.

Så vem ska då få gå vidareutbildning på collie? Vilka arma personer passerar inte collieklubbens nålsöga?

Det finns domare som dömer i flera grupper, har tävlat bruks upp till elit, är instruktör, gått passiv tjänstgöring på rasen mm, dvs uppfyller lämpliga krav på domare för vidarutbildning. Dessa har sökt till SCK för godkännande, men får just inget svar... Studeras protokoll får man dock intrycket av att SCK släppt igenom så många domare så nu släpps inte fler igenom...

Ska man skratta eller gråta? Tiden avgör om man blir en bra domare... Är det passande att behandla sökande på detta vis? Några i styrelsen har haft collie i ett par år i så det är klart att de vet allt! Och kan se vilka konsekvenser saker får....

Förslagsvis: kan inte SCK omgående kontakta de sökande och bjuda in dem till höstens konferens? Och framförallt se över sina rutiner i detta ämne... Jag vet ingen klubb som nekar, bara erfoderliga meriter finns.

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se